Som de allra flesta så startar jag mitt nyår med löften att införliva under det nästkommande året. Löften om att leva ett bättre liv på olika plan. För mig så är min förhoppning på nya året stor. Jag ska gå ner i vikt, Jag vill börja löpa, jag vill äta mer hälsosamt, jag ska börja KBT, jag ska börja träna på gym, jag ska sätta gränser, jag ska bli mer organiserad. En hel del då..
Den 1:a Januari vägde jag in mig på 112,7 kilo, mitt viktmål är att tills 31:a december 2015 väga under 80 kg. Ett lagomt och rimligt mål i dagsläget.
Alla mina löften ska jag infria någon gång under 2015, det är inget som kommer ske från ena dagen till den andra, det har jag försökt med förr och den strategin vet jag blir enbart ett epic fail. Nä, min tanke nu är att jag sakta ska föra in en bättre och mer hälsosam livsstil, ett steg i taget. För att på det sättet få ett hållbart resultat.
Min första ändring är att vid varje uppvaknande dricka vatten med citron. Anledningen till att börja jusst med vatten är enkel, det är ett lätt sätt att skapa en ny vana och vatten gör mycket för hälsan. Efter många timmars sömn behöver kroppen vätska och törstig är väl de flesta när de vaknar?! Så ett enkelt första steg :)
Fördelarna med citronvatten är många, det återställer vätskebalansen i kroppen, det renar levern och forslar bort toxiner. Det underlättar matsmältningen och ökar immunförsvaret (höga halter c-vitamin från citronen) Det minskar mängden slembildning i halsen under sömnen och det balanserar Ph-värdet i kroppen.
Jag kommer följa ett vattenterapi-schema enligt AyurVeda som återfinns i boken Maten är min medicin skriven av Janesh Vaidya.
Med Kärlek
<3<3<3
Så var det Januari igen.. åren går hiskeligt fort.. känns nästan som jag sitter bredvid och tittar på.. som en dålig film man slötittar på, men inte orkar stänga av.. Känsla av maktlöshet.. Det var inte det här jag ville.. Det var inte det här jag ville åt min son.. Jag hade oxå drömmar.. Men känslan av hopplöshet överväldigar mig, jag har alltför länge låtit andra styra mitt liv.. 40+ och kan inte säga ifrån.. Tragiskt.. varför?... Det började för så länge sedan.. Hot, slag, övergrepp och förlöjligande kommentarer.. Vågade till slut inte säga emot.. Det blev ett sätt att leva.. Att vara tyst blev vardag, min bubbla började ta form.. Den som omslöt mig i så många år..
Men nu.. nästan 42 år har jag nått min gräns.. min son har blivit stor och även en kuvad lejoninna ryter när hennes barn hotas.. För mitt älskade barns skull bryter jag mig loss.. sliter av mig mina bojjor och ryter ifrån!
Den här bloggen handlar om Hela mitt liv, Hela jag, mitt Helande i själ, kropp och hjärta.. helt enkelt Hela Mig.. Det är dags att jag tar över styret av mitt liv och börjar leva det liv Jag vill..
Det här är Min resa.....
Med Kärlek
<3<3<3
